En angenäm lördag
Jag har en föredömlig lördag. Jag vaknade lagom utvilad. Städade min lilla lya, bar upp ett gäng kartonger på vinden och slängde tidningar och källsorteringssoppor i sopsorteringsrummet i mitt hus. Hoppade på bussen (dagens enda misstag att ta buss 47 till Djurgårdsbron istället för buss 42 till Karlaplan). Mötte Clara kvart i två och traskade ett varv runt Djurgårdsbrunnsviken (eller kanalen eller vad vattnet mellan Djurgården och Gärdet nu kallas). jag blir så upprörd när jag ser föräldrar låta sina ungar springa omkring på isen utan dubbar. Okej om man själv utsätter sig för den risken. men om ett litet barn som inte kan simma plurrar i är det plupp plupp till botten. Promenaden gick vidare till centralen där jag sade kram och hejdå till Clara. Då ringde Emelie. Det visade sig att det var stop i tunnelbanan och att hon också befann sig vid Centralen. Vi bestämde oss att slå våra påsar ihop och började knata mot Fridhemsplan. Sen gick det av bara farten. Plötsligt var vi vid Brommaplan och klockan var fem i fem. Jag har alltså traskat igenom hela stan idag, en promenad på tre timmar.
Sedan var jag en föredömlig ung dam och besökte min mormor. Jag drar mig alltid för de besöken. Jag måste alltid bedyra dyrt och heligt att jag mår bra och har ett bra liv och lugna nwer henne och intyga att jag inte kommer bli antastad eller bortrövad på vägen hem. Jag måste alltid försvara mig mot de drivor av mat och godsaker hon öser över mig. Det är trevligt att träffa henne. Men kan bli lite mycket.
Nu mumsar jag köttfärsås, kollar på Britawards (och är lite upprörd över att Coldplay inte fick priset för bästa grupp och inte heller vann bästa låt, det gjorde en störig grupp översminkade brudar istället). Jag gläder mig åt att Ghostface kommer till stan i maj. Wohoa!! När det gäller hiphopstjärnor i allmänhet och Wu tang-medlemmar i synnerhet vågar jag dock inte jubla för högt förrän jag verkligen se honom på scenen.
Just nu är mitt enda problem huruvida jag ska titta på melodifestivalen eller något annat program som jag egentligen inte vill se, bara för att kunna säga att jag inte har tittat något på melodifestivalen i år
.Sedan var jag en föredömlig ung dam och besökte min mormor. Jag drar mig alltid för de besöken. Jag måste alltid bedyra dyrt och heligt att jag mår bra och har ett bra liv och lugna nwer henne och intyga att jag inte kommer bli antastad eller bortrövad på vägen hem. Jag måste alltid försvara mig mot de drivor av mat och godsaker hon öser över mig. Det är trevligt att träffa henne. Men kan bli lite mycket.
Nu mumsar jag köttfärsås, kollar på Britawards (och är lite upprörd över att Coldplay inte fick priset för bästa grupp och inte heller vann bästa låt, det gjorde en störig grupp översminkade brudar istället). Jag gläder mig åt att Ghostface kommer till stan i maj. Wohoa!! När det gäller hiphopstjärnor i allmänhet och Wu tang-medlemmar i synnerhet vågar jag dock inte jubla för högt förrän jag verkligen se honom på scenen.
Just nu är mitt enda problem huruvida jag ska titta på melodifestivalen eller något annat program som jag egentligen inte vill se, bara för att kunna säga att jag inte har tittat något på melodifestivalen i år
Kommentarer
Trackback
