Ledighet och gymskräck
Jag har fått så mycket gjort idag, och klockan är bara halv ett. Orsaken är att jag masade mig upp ur sängen halv åtta i morse. Tänk om jag gjorde det varje dag - då skulle jag alltid (eh, ofta, eh ibland...) kunna vara ledig efter lunch!
Jag har varit en klok människa idag och valt ledighet framför pengar. De ringde från ett jobb och ville ha dit mig i eftermiddag. Jag såg hundralapparna rulla förbi framför ögonen och lovade nästan bort mig, innan jag kläckte ur mig att det skulle nog gå, men att jag skulle fundera en stund. Så funderade jag och insåg att jag inte alls har lust att jobba. Visst behöver jag cashen - men jag måste helt enkelt ta det lugnt och vila lite också. Så jag ringde upp och sa att jag inte kunde, fast det sved i min imaginära plånbok i fickan. Det är i sådana situationer jag känner att jag blivit äldre och visare.
Nu ska jag förhoppningsvis träna med söstra mi i eftermiddag. Jag tog mig ju samman och fixade nyckel till gymmet i mitt hus här om veckan - men har inte vågat inspektera lokalen. Jag har på gränsen till fobi mot träningsläggningar, föredrar mer traditionella sätt att få kroppen i trim såsom att knåda deg, hugga ved och gå i skogen. Men nu är alltså tanken att jag ska bli en gymmare. Jag gjorde ett tappert försök i förmiddags att få mig en kik på hur där ser ut, men nyckeln var så trög att jag sprang därifrån innan jag fått upp dörren av rädsla att någon skulle upptäcka mig. Nu ska jag ta lillasyrran till moraliskt stöd och dörrupplåsare. Jag är faktiskt på gränsen till nervös!!
Kommentarer
Trackback