reflective

När jag var liten var mormor den stora rotmoskocken. Alltid när vi var där på besök drev jag till systrarnas förtvivlan igenom att vi en måltid skulle äta rotmos. Nu lagar mormor inte mat så ofta längre.

Jag levde länge i föreställningen att rotmos är alldeles extremt omständigt att laga. Men så tog jag en titt i en kokbok och upptäckte att det inte alls är särskilt svårt. I en period lagade jag rotmos titt som tätt, men nu har det gått säkert ett år av rotmosträda. Det krävs liksom att man har kålrot hemma, vilket jag inte så ofta har.

Men nu är det alltså dags. Jag tappar nästan koncepterna när jag känner den behagliga doften sprida sig från spisen. Jag är alldeles fruktansvärt sugen.

Problemet är bara att jag inte har någon mosstöt eller något annat lämpligt föremål att mosa rotfruktsbitarna med. Jag har funderat på att mosa med en gaffel, men det känns inte så smidigt. Kanske kan man använda en glasflaska som stamp?